Fujians fiskare och Guangdongs bönder var enligt vetskap de första människorna att bosätta sig i Macau. På den tiden var området känt under namnet ”Ou Mun”, eller ”marknadsdörren” för sitt geografiska läge vid mynningen av Pearl River, nerströms från Guangzhou (Canton). Flera århundraden tidigare var detta en hamn längs den berömda Sidenvägen, där båtarna lastades fulla med silke och seglade hela vägen till Rom.
Macaus födelse
Även efter att Kina upphört att vara ett centrum för världshandel fortsatte Guangzhou att bedriva framgångsrik sjöhandel med länder i Sydostasien. Så när portugisiska upptäcktsresanden och köpmän – vilka följde efter Jorge Alvares som hade stigit iland i södra Kina år 1513 – anlände till området mottogs de med öppna armar av de lokala affärsmännen.
I början på 1550-talet nådde portugiserna ”Ou Mun”, vilket lokalbefolkningen kallade A Ma Gao, ”A Ma-platsen”, till ära av sjömansguden vars tempel låg beläget i den skyddade hamnen. Portugiserna antog namnet som efter en tid blev känt som Macau. Med tillåtelse av Guangdongs mandariner grundade de en stad som snabbt blev en plattform för handel mellan Kina, Japan, Indien och Europa.
Mötesplats för två kulturer
Katolska kyrkan skickade några av sina bästa missionärer till området för att fortsätta arbetet efter St François Xavier (som dog efter att ha konverterat stora delar av Japan). Ett kristet universitet byggdes bredvid det som i dag är ruinerna av St Paul, där studenter såsom Matteo Ricci förberedde sitt arbete som kristna akademiker för kejsardömet i Beijing. Fler kyrkor byggdes, liksom fästningar, vilket gav staden den europeiska karaktär den har än i dag.
Slutet på den portugisiska dominansen
Portugals guldålder i Asien sinade när rivaler som Holland och Storbritannien tog kontroll över den lokala handeln. Men Kina fortsatte sin handel med portugiserna i Macau, och i över ett århundrade etablerade Ostindiska Kompaniet och andra företag butiker, såsom Casa Garden, i staden. Medan handeln mellan Kina och Europa växte tillbringade europeiska köpmän delar av året i Guangzhou där man köpte te och kinesiska lyxvaror, och kopplade av i Macau.
Efter opiumkriget 1841 etablerade britterna Hong Kong som central handelsplats i området vilket fick till följd att de flesta köpmän lämnade Macau. Staden fortsatte dock att livnära sig på multikulturell underhållning och använde sina historiska byggnader för att attrahera resenärer, författare och internationella konstnärer.
Macau blir Asiens casinohuvudstad
I modern tid har Macau utvecklat industrier inom områden som textil, elektronik och leksaker samtidigt som staden skapat en turistindustri av internationell standard kring casinon i världsklass och stora hotellkomplex. Precis som förr i tiden är Macaus ekonomi nära länkad med Hong Kong och provinsen Guangdong, speciellt Pearl Delta-regionen som är känt som en av Asiens ”små tigrarna”. Macau erbjuder finansiell- och bankservice, personlig träning samt transport- och kommunikationsservice.
I dag är Macau en egen administrativ region (SAR) inom republiken Kina och i likhet med Hong Kong drivs man enligt principen ”ett land, två system”. Det lilla SAR har vuxit med hus byggda på vattnet och ett ständigt ökande antal attraktioner.